Vad som hänt det senaste (i korta drag)
Det har hänt en hel del sedan jag bloggade här i maj.
Jag har varit på bvc med Hugo några gånger och nu senast så va han 62 cm lång och vägde 6710 gram. Han fäster blicken jätte fint och hans nacke blir allt stadigare, han orkar hålla uppe huvudet lite längre stunder nu än för bara någon vecka sedan. Han ler när man pratar till honom och han har det lite jobbigt med gaser i magen. Blir nog att testa minifom eller sempers magdroppar om det inte blir bättre.
Love har börjat att prata allt mer för varje dag som går. Nu kan han säga Mamma, Katt, Love, Bebis, Äpple, Glass, Bam, Förlåt, Oja, Ja, Nej, Kom, Tom, Hej, Hej då, Då, Anka mm. Jag blir lika förvånad varje gång han säger något nytt ord. Han är lite svartsjuk på sin lillebror och det kan jag förstå eftersom han nu måste dela min tid med en till. Men han visar ändå att han älskar honom genom att gosa och pussa Hugo när (Hugo) Bebis som Love kallar honom skriker. Love har dessutom klippt sig nu vilket är lite ovant men han är så söööt min lille goseklimp <3
Jag har tagit studenten iår och även varit på avsltningsbalen på Bjertorp slott. Jag kommer verkligen att sakna mina gamla klasskompisar men inte lärarna eftersom jag kommer träffa vissa av dem till hösten igen, då jag kommer läsa klart vissa kurser. Kommer kännas tomt utan att veta att man har en klass att gå till varje dag. Skolan var ju min enda trygghet för några år sedan, jag ville verkligen inte sluta och nu helt plötsligt är skolan över. Men jag har ju i allafall blivit lite klokare med åren och mognat en hel del och fått två underbara små barn. Dem är verkligen mitt allt<3
Måste bara säga att jag och Simon nästan inte bråkar alls längre men när vi gör det så håller vi normal ton och inga slag. Vi har ALDRIG slagits utan bara använt ord men ibland kan det räcka för att man ska kalla det misshandel, men vi löser alltid våra problem ganska snabbt och insett att vi inte menar det vi ibland slänger ur oss. Kakintaget borde ibland hållas stängt och det gäller oss båda. Haha ligger och skrattar åt hur omoget vi faktiskt har betett oss tidigare. Nu ska jag se om jag kan sova utan att hosta ihjäl mig. Blir trött på att de e tillåtet att röka inomhus i lägenheter!! Kan vara astma och då ska ja ta reda på varför jag fått det!! God natt!
Uppdatering!!
Det kunde vara bättre!!
Som jag tidigare skrev så går inte jag och Simons föräldrar br ihop. Dem lyssnar inte på vad jag tycker och uttryckte sig att om Hugo skrek skulle jag ta honom. Men hallå Hugo har faktiskt en pappa också som kan få ta hand om honom. Ett barn som skriker behöver inte alltid äta och speciellt inte när de nyss har ätit. Jag blir så fruktansvärt besviken på att dem gör som dem gör.
Igår var jag tvungen att skälla på Simon för att han inte heller lyssnade på mig. De sista jag sa innan vi åkte till hans föräldrar var att han måste säga till att jag inte vill ha dem uppe på Hugo hela tiden. Jag vågar inte säga ifrån till dem. Det tog han inte hänsyn till och när hans lillasyster stod vid mig säger han, du Ronja hon säger till om hon inte vill att du ska vara i närheten. Så mycket lyssnade han på mig. Sen visade det sig att både Simons pappa och lillasyster va förkylda. Hur jävla svårt kan det vara att säga det innan vi åkte dit? Om dem hade gjort det hade jag inte åt dit med Hugo. Dem verkar inte bry sig om Hugo blir sjuk. Sist kom dem hem till oss och hade magsjuka och då va Hugo bara några dagar. Nu va det förkylning, vad kommer härnäst? Bryr man sig om sitt barnbarn om man måste vara så nyfiken att man riskerar barnets hälsa?
Visst finns det bra saker som jag vill dela med mig av. Love visar ingen som helst svartsjuka mot Hugo utan visar hitills bara massa kärlek. Love går nämligen fram till Hugos vagn och klappar på huvudet och säger: Hej bebi <3 åh mina små grabbbar är underbara<3 Hugo växer som han ska och mår hitills bra. Love har den senaste månaden utvecklats i talförmågan. Men vi ska ändå till en audionom tror jag det hette för att kolla upp varför han inte pratar så mycket. Han är ju 3år nu. Han tecknar ju en hel del och vi närmast förstår ju honom. Love ska eventuellt börja på dagis i höst men det beror på vad läkaren säger i sommar.
Innan jag blev gravid för andra gången vägde jag 72kg och nu väger jag 69.7kg och jag vill upp till 72kg igen. När jag var på skolan sist så sa många att det inte syns på mig att jag fått barn. En klasskompis sa att jag såg slim ut hehe de är lite kul att höra sånt även om jag gärna går upp till 72 kg. Jag har fått ont i nedre delen av magen och magen svullnar upp när jag äter minsta lilla. Det spelar ingen roll vad det är som jag äter. Vet en sak iallafall, jag ska inte börja träna nu. Skulle springa med brorsan och Simon förut men jag fick kramper i magen redan efter ca 1 km alltså är jag väldigt otränad så promenader varje dag vore guldvärt.
Jag ÄLSKAR mina barn Love och Hugo över ALLT annat<3
Det kunde vara bättre!!
Som jag tidigare skrev så går inte jag och Simons föräldrar br ihop. Dem lyssnar inte på vad jag tycker och uttryckte sig att om Hugo skrek skulle jag ta honom. Men hallå Hugo har faktiskt en pappa också som kan få ta hand om honom. Ett barn som skriker behöver inte alltid äta och speciellt inte när de nyss har ätit. Jag blir så fruktansvärt besviken på att dem gör som dem gör.
Igår var jag tvungen att skälla på Simon för att han inte heller lyssnade på mig. De sista jag sa innan vi åkte till hans föräldrar var att han måste säga till att jag inte vill ha dem uppe på Hugo hela tiden. Jag vågar inte säga ifrån till dem. Det tog han inte hänsyn till och när hans lillasyster stod vid mig säger han, du Ronja hon säger till om hon inte vill att du ska vara i närheten. Så mycket lyssnade han på mig. Sen visade det sig att både Simons pappa och lillasyster va förkylda. Hur jävla svårt kan det vara att säga det innan vi åkte dit? Om dem hade gjort det hade jag inte åt dit med Hugo. Dem verkar inte bry sig om Hugo blir sjuk. Sist kom dem hem till oss och hade magsjuka och då va Hugo bara några dagar. Nu va det förkylning, vad kommer härnäst? Bryr man sig om sitt barnbarn om man måste vara så nyfiken att man riskerar barnets hälsa?
Visst finns det bra saker som jag vill dela med mig av. Love visar ingen som helst svartsjuka mot Hugo utan visar hitills bara massa kärlek. Love går nämligen fram till Hugos vagn och klappar på huvudet och säger: Hej bebi <3 åh mina små grabbbar är underbara<3 Hugo växer som han ska och mår hitills bra. Love har den senaste månaden utvecklats i talförmågan. Men vi ska ändå till en audionom tror jag det hette för att kolla upp varför han inte pratar så mycket. Han är ju 3år nu. Han tecknar ju en hel del och vi närmast förstår ju honom. Love ska eventuellt börja på dagis i höst men det beror på vad läkaren säger i sommar.
Innan jag blev gravid för andra gången vägde jag 72kg och nu väger jag 69.7kg och jag vill upp till 72kg igen. När jag var på skolan sist så sa många att det inte syns på mig att jag fått barn. En klasskompis sa att jag såg slim ut hehe de är lite kul att höra sånt även om jag gärna går upp till 72 kg. Jag har fått ont i nedre delen av magen och magen svullnar upp när jag äter minsta lilla. Det spelar ingen roll vad det är som jag äter. Vet en sak iallafall, jag ska inte börja träna nu. Skulle springa med brorsan och Simon förut men jag fick kramper i magen redan efter ca 1 km alltså är jag väldigt otränad så promenader varje dag vore guldvärt.
Jag ÄLSKAR mina barn Love och Hugo över ALLT annat<3
17 april 2011
15 april 2011
13 april 2011
10 april 2011
Vi fick inte åka hem förens igår eftersom Hugo hade blåsljud på sitt lilla hjärta. Han hade fortfarande kvar blåsljudet igår, men vi fick ändå åka hem igen om vi kommer tillbaka på måndag. Dem ville nog igentligen ha oss kvar, men eftersom jag plågas av sjukhusvistelser så fick vi åka hem igår.
FÖRLOSSNINGEN:
Jag vaknade klockan 8 ungefär torsdagen den 7april och hade lite ont. Jag somnade om ganska snabbt igen och vaknade vid 10 tiden av kraftiga värkar. Jag ringde då till min mormor och sa att jag inte kunde komma bort till henne och Love då värkarna va täta och gjorde fruktansvärt ont. Mormor sa att jag borde ringa Simon med en gång och åka in till förlossningen. Jag ringde Simon som kom hem från jobbet och hämtade mig, vi ringde min storasyster och bad henne följa med till förlossningen. Så när vi fått tag på henne så åkte vi och hämtade henne, hon slängde allt hon hade i händerna och skolkade för min skull men utan henne trodde jag att det va kört och inte skulle funka lika bra vid förlossningen. Värkarna kom med allt från 30 sec till 3 minuter emellan och vissa värkar hann aldrig "dö" ut helt. 11.15 skrev dem in mig. Jag la mig direkt på sängen då jag inte kunde stå upp. Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Ca 12.51 bad jag dem att ta hål på hinnorna så att jag kunde koncentrera mig på värkarna. Jag tänkte hela tiden under den sista kvarten på Stenens hemlighet. Det var ett bra sätt att koppla bort värkarna med, då jag vägrade ta bedövning. Men när jag mot slutet fick ondare så bad jag om lustgas, det kändes som att jag hade lustgasen i flera timmar men enligt en av mina barnmorskor eller vad man säger sa att jag bara använde den de tre sista krystvärkarna. Jag hade en barnmorske student i rummet som jag förlitade mig mer på än på den andra barnmorskan som va färdigutbildad. Hugo föddes 13.06 och vägde 4555gram och var 52cm lång. Efter förlossningen skulle dem se om jag skulle sys och då upptäcker dem en cysta hos mig som dem tog bort och skickade på undersökning. Dem tog även bort kondylomen så nu hoppas vi att den är helt borta. När dem var klara med allt så var klockan 14.15.
Under själva förlossningen så sjöng vi imse vimse spindel. Sen måste jag ju berätta en kommentar som jag slängde ur mig när dem sydde ihop mig igen. Jag sa: Nu vet jag hur ett korsstygn känner sig.
EFTERVÅRDEN på BB:
Jag kom upp till bb runt 20 tiden den 7 april efter att ha väntat på barnläkare nere på förlossningen. Jag fick sova ensam med Hugo första natten men efter att barnläkaren hittat ett blåsljud på Hugos hjärta så va jag tvungen att stanna en natt till minst. Igår, den 9 april vaknade vi vid 6 tiden och jag låg kvar i sängen halva dagen, eller ja iallafall tills barnläkaren kom vid 2. Blåsljudet var fortfarande kvar igår så vi fick ta prover och EKG för att se om vi kunde få lov att åka hem på permission eller om vi va tvugna att stanna kvar. Tiden gick segt men när klockan va nästan 20 kom en sköterska in och sa att vi fick åka hem om vi kom tillbaka på måndag igen för att göra ett ultraljud över Hugos lilla hjärta.
HEMMA:
Hugo somnade snabbt efter lite mat. Jag har sovit i minst sju timmar vilket känns bra. Nu ska jag se om jag kan väcka Hugo för lite mat...
Hmm...
27 mars
Då var det dags att skriva av sig lite igen. Som många säkert vet redan så var det UNF DÅM (Distrikts Års Möte) i helgen som var. Jag måste bara säga att det var det bästa DÅM jag varit på och nästa år hoppas jag på att det vi har en aktiv förening i Vara också, vilket vi inte riktigt lyckats med ännu. Fick efter mötet ett sms från UNF:s konsulent där det stod en massa fina saker, jag blev tårögd kan jag lova. På mötet togs en massa bra beslut och UNF skaraborgs styrelse verkar toppen.
Att snacka skit om folk är inte okej, man måste få lov att skaffa sig en egen uppfattning om folk. Mitt tips till alla medmänniskor är att om man hör något om en person så får man ta reda på om det är sant eller inte.
UNF
UNF är Ungdomens Nykterhets Förbund och i UNF får man vara med när man är mellan 13 och 25 år. Enda kravet som finns är att man måste avstå från att dricka alkohol. Är man osäker på om UNF är något för en själv tycker jag ändå att man kan testa på ett år och se vad man tycker. Det Kostar 50kr/år att vara UNF:are och man träffar likasinnade människor. Ju fler Medlemmar i en förening ju roligare blir träffarna.
24 mars
Igår kväll så hade jag fruktansvärda värkar och trodde att det va dags att åka in till förlossningen, men efter en timme så va de mesta av det onda över och jag la mig för att sova. vaknade flera gånger inatt av värkar men inte lika starka som under kvällen så jag försökte somna om och det lyckades jag med, till en början iallafall.Nu idag har jag haft kraftiga sammandragningar som gör ONT, men jag tror ändå inte att det är dem riktiga värkarna eller vad man ska säga.
Grattis till min kusin som idag fyller 29. Hoppas att din dag blir toppen bra Jan :)
uppdatering!
23 mars
Nu ska jag försöka med att vara mer aktiv här. På fredag i nästa vecka är skrutt*n beräknad att komma och jag längtar verkligen nu kan jag lova. Har de senaste dagarna haft så fruktansvärt ont. Har kännts som att det trycker neråt och magen blir stenhård. Det är nog ingen fara ännu iallafall men jag tror att bebisen kommer tidigare än beräknat. Ikväll blir det en hoppetöss promenad eller vad jag ska kalla det och även storstädning eftersom det sägs att de kan sätta igång en förlossning.
Det är verkligen jättefint vårväder ute nu, skulle gärna bege mig ut och fotografera lite men orken finns inte just nu.
Love har haft feber hela dagen igår och hela natten. Jag önskar att man kunde ta över febern och det onda i hans hals, men tyvärr funkar det ju inte så. Han är hängig men försöker ändå att leka men han ger upp och lägger sig ner efter en stund. Man blir ju lite smått orolig över detta. Jag får passa på att gosa med honom så mycket som det bara går nu innan han får ett syskon, givetvis efteråt också men framför allt nu innan.
heej
Aja tänkte även att berätta att jag går hos en psykolog och pratar om allt som känns jobbigt så nu kanske jag inte kommer att skriva av mig så mycket negativa saker här på bloggen. Att prata med en psykolog känns faktiskt jättebra, nu slipper jag ju fundera på vissa saker utan att få svar på mina tankar.
Nu är allt som behövs istortsett fixat till det lilla knyttet. Visst det finns säkert saker som jag glömt att fixa men det märker jag nog snart. Möblering är dock inte fixat ännu då jag inte orkar tänka ut hur jag vill ha det. Jag bor ju bara i en tvåa och Loves rum är Loves rum. Det enda jag har där inne är garderoberna. Jag är nu helt säker på att det kommer att bli ett jättebra år även om det varit en hel del strul i början av året. Jag tror att Simon har insett att jag blev besviken på honom efter vad han gjort under istortsett hela vårat förhållande. Visst jag har förlåtit honom men tilliten till honom är inte så stor. Jag ser verkligen fram emot att bli tvåbarnsmamma. Har dock fått ett problem jag är inte lika säker på könet längre men men de blir vad det blir. Men jag har total stoppat inköp av bebiskläder nu kan jag säga.
Jahaja!
Idag står det KSS (kärn sjukhuset i skövde) på schemat. Ska kontrollera hur stort barnet är och om det ligger i rätt läge, alltså med huvudet neråt. Sen får man se vad läkaren säger. Det värsta dem kan säga är att dem måste göra kejsarsnitt av någon anledning. Aja nu ska jag göra mig iordning för att åka till KSS.
Kondylom
Kondylom är ofarliga könsvårtor som orsakas av humant papillomvirus, HPV. Viruset smittar vid sexuella kontakter. Du kan vara smittad och smittsam utan att veta om det. Vårtorna går med tiden över av sig själva, men flera behandlingsmetoder finns. Kontakta vården om du får besvär.Kondylomviruset liknar de virus som ger vårtor på händer och fötter. Kondylom kan orsakas av flera olika HPV-virustyper. Det finns andra HPV-virus som, utan att ge synliga vårtor, kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen, vilket kan leda till livmoderhalscancer.Vanliga kondylomvirus leder inte till livmoderhalscancer.Idag finns ett vaccin som, om det ges före sexdebuten, skyddar både mot de virusinfektioner som orsakar kondylom och de två vanligaste virustyperna som orsakar livmoderhalscancer.Kondylom är ingen anmälningspliktig könssjukdom. Men om du har kondylom bör din partner undersökas av läkare om han eller hon har symtom eller är orolig. Läkare som upptäcker könsvårtor hos barn är också skyldiga att utreda orsaken för att utesluta att det förekommit sexuella övergrepp.
Symtom på kondylom: Du kan se vårtorna och känna dem med fingrarna. De liknar små knottror: lätt upphöjda och rundade eller blomkålsliknande, rodnade eller hudfärgade.
Hos mannen sitter vårtorna:
- på förhuden
- på ollonet
- på penisskaftet
- i urinrörsmynningen
- i ändtarmsområdet.
Hos kvinnor finns vårtorna:
- på blygdläpparna
- i urinrörsmynningen
- i slidöppningen
- på livmodertappen
- i ändtarmsområdet.
Oavsett var vårtorna sitter så finns viruset sannolikt överallt i slemhinnorna i underlivet – även i ändtarmen. Men alla får inte vårtor av viruset. Du kan alltså vara smittad utan att veta om det.Såvitt man vet är man bara smittsam då det finns vårtor. Vårtorna kan dock vara helt symtomlösa och då kan man smitta sin partner utan att själv ha några besvär.Omvänt kan du lättare få vårtor om kroppens eget försvar inte fungerar som vanligt, på grund av att du är sjuk, äter läkemedel eller är gravid. Sådana vårtor försvinner oftast när immunförsvaret är normalt igen, till exempel efter förlossningen. Likaså kan rökare lättare drabbas.Inkubationstiden, tiden från det du blivit smittad till dess sjukdomen bryter ut, är ofta flera månader. Men du kan få vårtor ett år eller senare efter det att du har blivit smittad.Kondylom kan ibland förväxlas med talgkörtlar som normalt finns i huden och vid könsorganen.
Undersökning vid kondylom
Du kan inte testa dig för att se om du är smittad. Däremot kan du få besked vid en vanlig undersökning om du har synliga vårtor. Ibland tar läkaren ett vävnadsprov för analys, det vill säga tar bort en bit av den förändrade huden under lokalbedövning.Kvinnor som upptäcker att de har könsvårtor behöver inte gå till gynekolog för att ta ett extra cellprov från livmodertappen. Men det är viktigt att gå på de regelbundna cellprovstagningar som alla kvinnor mellan 23 och 60 år kallas till.
Behandling av kondylom
Vårtorna försvinner så småningom av sig själva, men det kan ta något år eller längre tid. Under tiden kan du behandla dig mot vårtorna. Eftersom viruset är kvar i kroppen är det ganska vanligt med återfall, oftast inom de närmaste månaderna. Olika behandlingsmetoder finns. Du och din läkare bestämmer vad som passar bäst i ditt fall. Det kan vara:
- receptbelagd lösning eller kräm. Behandlingstiden varierar mellan olika läkemedel
- nedfrysning av vårtorna
- diatermi, stark upphettning med elektricitet
- laser
- vårtorna klipps eller skärs bort.
Både lösningen och krämen kan ge besvär som går över. Huden kan bli röd, du kan få klåda och sveda. Om huden reagerar mycket, avbryt kuren. Du ska inte använda lösningen eller krämen om du är gravid.
All information är hämtad på: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kondylom/
Jag har inte tagit med all information som står på sidan men de jag ansåg var viktigast.
Mina tankar när jag fick beskedet:
Jag visste ju efter allt jag läst på nätet om olika könssjukdomar att den inte är farlig om den behandlas i tid. Men de första jag frågade var om barnet i magen kunde ta skada av det, hon som undersökte mig hade aldrig hört att kondylom skulle vara farligt.Så jag är inte orolig och nu en vecka efter besöket är prickarna istortsett borta vilket känns otroligt skönt. Ni som läser får tycka vad ni vill men jag behöver inte skämmas för att ha fått kondylom även om det inte är roligt.
Jahaja!
Allt har kännts så hopplöst i mitt liv, eller NEJ inte Love och min familj. Men man får väl hoppas att det löser sig för mig nu som för de flesta andra. Jag har haft en jobbig period i mitt liv just nu. Jag lever nästan endast för min familj nu, prioriterar att jag ska må bra. Det är inte alla som fattat hur jag har det men det finns ju en hel del underbara människor som vet allt och jag hoppas att dem inte sviker mig nu när dem vet hur jag faktiskt har det. Utåt har jag nästintill ett leende på läpparna varje dag, men inom mig har jag burit en helvetes massa för mycket. Men nu blir det slut på det. Jag kommer att vara totalt ärlig här inne på bloggen för det är enklare för mig att skriva av mig alla mina tankar och jag skriver ju enbart för min egen skull, sen om andra läser det spelar inte någon roll jag är inte mer än människa.
Jag tänkte skriva lite om en sak som (som det verkar) vara helt tabubelagt ämne. Jo just det ett tabubelagt ämne, könssjukdomar. Jag uppmanar dem som är osäkra på sina partners att söka upp en mottagning där dem kollar upp könssjukdomar. Förra måndagen var jag på en ungdomsmottagning eftersom jag trodde att jag hade fått kondylom. Just precis kondylom. Först så kändes det jobbigt att åka dit men det var inte så farligt. Dock så fick man ju en hel del frågor från barnmorskan men dem var ju inte så jobbiga att svara på. Jag fick ju bekräftat att det var just det som jag misstänkte jag hade kondylom ja ni läste rätt KONDYLOM. Jag ska senare ikväll blogga lite om vad det handlar om för något och vilka tankar jag hade om de. Måste gå och göra mig klar inför föreningsträffen som börjar snart.
Trött på de här nu!
Hmm!?!?!
Enda gången Simon är ledig hela dagarna är helger och då åker han till sina föräldrar och hjälper dem med massor av olika saker.Ännu en gång är hans höggravida kvinna satt i typ tredje hand. Det känns ju jätte bra att veta det att han prioriterar allt annat. Inatt har jag knappt sovit något alls så jag är sjukt trött nu. Han skiter ju i om jag äter eller inte så mycket bryr han sig. Hade behövt handlat massor utav saker känner jag men man ska ju ha pengar till det också. Jag mår inte bra alls av hur situationen är och funderar allvarligt på att bo hos mormor ett tag, där får jag ju hjälp och stöttning när jag har ont eller mår dåligt.
Saker som jag måste köpa som jag vet just nu:
Skötbord
Spjälsäng
Blöjor
Nappar
Amnings bh:ar
Tvättlappar
De sämsta förslaget jag någonsin fått fick jag igår. Simon tyckte att vi skulle sova i hans hus. Hans hus, jag som trodde att han inte bodde där utan bodde tillsammans med mig. Dessutom har hans granne blivit rånad natten till igår av två maskerade män. Då är det ju lämpligt att vara i de området, då har man ju verkligen tänkt efter före. Tror inte att han har fattat att jag är höggravid och mår dåligt redan som det är. Men bara hans granne har de bra så är allt frid och fröjd. Sen om jag blir skadad spelar nog ingen roll.
Jag älskar verkligen Simon annars hade jag inte stannat kvar men när han anser att jag ska ta risken att bli nerslagen mm då börjar jag ju att fundera lite smått....
jaha
Jag har blivit sämre igen. Har ont i halsen och det gör asont i lungorna när jag andas så det blir nog till att börja ta det lugnare. Jag vet ju att jag måste städa i lägenheten,skura tvätta mm om det ska bli gjort.
