17 april 2011
skrev inget här igår pga att jag inte va hemma. Vi tog oss en sväng om till Göteborg. Brorsan åkte härifrån igår men kommer hit snart igen. Syster är fortfarande här, vi ska snart spela tjuv och polis men först städa klart här hemma inför imorgon för då kommer barnmorskan hit på hembesök. Love fyllde tre år igår<3tänk va tiden går fort, känns inte som det är tre år sedan Love kom till världen. Ne nu ska jag städa!
15 april 2011
Ligger i sängen med Hugo som sover. Jag saknar min goseklimp Love jättemycket men eftersom vi blev sjuka när vi väl fått komma hem vill jag inte gå bort till dem och smitta dem också. Simon har åkt till jobbet idag trotts att han inte är bra ännu. Ja tror det är farligt att lyssna på mig för jag sa till honom igår att han inte fick åka och jobba idag eftersom han är sjuk, men går det att lyssna på mig? Nej! Ikväll kommer min lillasyster hit och stannar några dagar, har saknat henne jättemycket.
13 april 2011
Ligger i sängen/bäddsoffan och gottar mig med Hugo. Simon ligger och vilar för han är magsjuk. Bra tajmat tycker jag...eller inte. Min bror är här också och hjälper till. Det är verkligen guld värt att han ställer upp. Imorgon blir det att gå in till Vara för att ta ett studentvagnskort. Ska bli kul att komma ut lite och få frisk luft. Kanske skulle bli fint väder imorgon också, vilket jag hoppas på.
10 april 2011
Äntligen är vi hemma från bb. Vi har verkligen inte längtat hem ända sen den 7 april då vår lille kille ville ut. Amningen går jättebra även denna gången, jag var ju orolig för att det inte skulle funka så jättebra. Det känns verkligen underbart att det funkar så bra.
Vi fick inte åka hem förens igår eftersom Hugo hade blåsljud på sitt lilla hjärta. Han hade fortfarande kvar blåsljudet igår, men vi fick ändå åka hem igen om vi kommer tillbaka på måndag. Dem ville nog igentligen ha oss kvar, men eftersom jag plågas av sjukhusvistelser så fick vi åka hem igår.
FÖRLOSSNINGEN:
Jag vaknade klockan 8 ungefär torsdagen den 7april och hade lite ont. Jag somnade om ganska snabbt igen och vaknade vid 10 tiden av kraftiga värkar. Jag ringde då till min mormor och sa att jag inte kunde komma bort till henne och Love då värkarna va täta och gjorde fruktansvärt ont. Mormor sa att jag borde ringa Simon med en gång och åka in till förlossningen. Jag ringde Simon som kom hem från jobbet och hämtade mig, vi ringde min storasyster och bad henne följa med till förlossningen. Så när vi fått tag på henne så åkte vi och hämtade henne, hon slängde allt hon hade i händerna och skolkade för min skull men utan henne trodde jag att det va kört och inte skulle funka lika bra vid förlossningen. Värkarna kom med allt från 30 sec till 3 minuter emellan och vissa värkar hann aldrig "dö" ut helt. 11.15 skrev dem in mig. Jag la mig direkt på sängen då jag inte kunde stå upp. Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Ca 12.51 bad jag dem att ta hål på hinnorna så att jag kunde koncentrera mig på värkarna. Jag tänkte hela tiden under den sista kvarten på Stenens hemlighet. Det var ett bra sätt att koppla bort värkarna med, då jag vägrade ta bedövning. Men när jag mot slutet fick ondare så bad jag om lustgas, det kändes som att jag hade lustgasen i flera timmar men enligt en av mina barnmorskor eller vad man säger sa att jag bara använde den de tre sista krystvärkarna. Jag hade en barnmorske student i rummet som jag förlitade mig mer på än på den andra barnmorskan som va färdigutbildad. Hugo föddes 13.06 och vägde 4555gram och var 52cm lång. Efter förlossningen skulle dem se om jag skulle sys och då upptäcker dem en cysta hos mig som dem tog bort och skickade på undersökning. Dem tog även bort kondylomen så nu hoppas vi att den är helt borta. När dem var klara med allt så var klockan 14.15.
Under själva förlossningen så sjöng vi imse vimse spindel. Sen måste jag ju berätta en kommentar som jag slängde ur mig när dem sydde ihop mig igen. Jag sa: Nu vet jag hur ett korsstygn känner sig.
EFTERVÅRDEN på BB:
Jag kom upp till bb runt 20 tiden den 7 april efter att ha väntat på barnläkare nere på förlossningen. Jag fick sova ensam med Hugo första natten men efter att barnläkaren hittat ett blåsljud på Hugos hjärta så va jag tvungen att stanna en natt till minst. Igår, den 9 april vaknade vi vid 6 tiden och jag låg kvar i sängen halva dagen, eller ja iallafall tills barnläkaren kom vid 2. Blåsljudet var fortfarande kvar igår så vi fick ta prover och EKG för att se om vi kunde få lov att åka hem på permission eller om vi va tvugna att stanna kvar. Tiden gick segt men när klockan va nästan 20 kom en sköterska in och sa att vi fick åka hem om vi kom tillbaka på måndag igen för att göra ett ultraljud över Hugos lilla hjärta.
HEMMA:
Hugo somnade snabbt efter lite mat. Jag har sovit i minst sju timmar vilket känns bra. Nu ska jag se om jag kan väcka Hugo för lite mat...
Vi fick inte åka hem förens igår eftersom Hugo hade blåsljud på sitt lilla hjärta. Han hade fortfarande kvar blåsljudet igår, men vi fick ändå åka hem igen om vi kommer tillbaka på måndag. Dem ville nog igentligen ha oss kvar, men eftersom jag plågas av sjukhusvistelser så fick vi åka hem igår.
FÖRLOSSNINGEN:
Jag vaknade klockan 8 ungefär torsdagen den 7april och hade lite ont. Jag somnade om ganska snabbt igen och vaknade vid 10 tiden av kraftiga värkar. Jag ringde då till min mormor och sa att jag inte kunde komma bort till henne och Love då värkarna va täta och gjorde fruktansvärt ont. Mormor sa att jag borde ringa Simon med en gång och åka in till förlossningen. Jag ringde Simon som kom hem från jobbet och hämtade mig, vi ringde min storasyster och bad henne följa med till förlossningen. Så när vi fått tag på henne så åkte vi och hämtade henne, hon slängde allt hon hade i händerna och skolkade för min skull men utan henne trodde jag att det va kört och inte skulle funka lika bra vid förlossningen. Värkarna kom med allt från 30 sec till 3 minuter emellan och vissa värkar hann aldrig "dö" ut helt. 11.15 skrev dem in mig. Jag la mig direkt på sängen då jag inte kunde stå upp. Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Ca 12.51 bad jag dem att ta hål på hinnorna så att jag kunde koncentrera mig på värkarna. Jag tänkte hela tiden under den sista kvarten på Stenens hemlighet. Det var ett bra sätt att koppla bort värkarna med, då jag vägrade ta bedövning. Men när jag mot slutet fick ondare så bad jag om lustgas, det kändes som att jag hade lustgasen i flera timmar men enligt en av mina barnmorskor eller vad man säger sa att jag bara använde den de tre sista krystvärkarna. Jag hade en barnmorske student i rummet som jag förlitade mig mer på än på den andra barnmorskan som va färdigutbildad. Hugo föddes 13.06 och vägde 4555gram och var 52cm lång. Efter förlossningen skulle dem se om jag skulle sys och då upptäcker dem en cysta hos mig som dem tog bort och skickade på undersökning. Dem tog även bort kondylomen så nu hoppas vi att den är helt borta. När dem var klara med allt så var klockan 14.15.
Under själva förlossningen så sjöng vi imse vimse spindel. Sen måste jag ju berätta en kommentar som jag slängde ur mig när dem sydde ihop mig igen. Jag sa: Nu vet jag hur ett korsstygn känner sig.
EFTERVÅRDEN på BB:
Jag kom upp till bb runt 20 tiden den 7 april efter att ha väntat på barnläkare nere på förlossningen. Jag fick sova ensam med Hugo första natten men efter att barnläkaren hittat ett blåsljud på Hugos hjärta så va jag tvungen att stanna en natt till minst. Igår, den 9 april vaknade vi vid 6 tiden och jag låg kvar i sängen halva dagen, eller ja iallafall tills barnläkaren kom vid 2. Blåsljudet var fortfarande kvar igår så vi fick ta prover och EKG för att se om vi kunde få lov att åka hem på permission eller om vi va tvugna att stanna kvar. Tiden gick segt men när klockan va nästan 20 kom en sköterska in och sa att vi fick åka hem om vi kom tillbaka på måndag igen för att göra ett ultraljud över Hugos lilla hjärta.
HEMMA:
Hugo somnade snabbt efter lite mat. Jag har sovit i minst sju timmar vilket känns bra. Nu ska jag se om jag kan väcka Hugo för lite mat...
Hmm...
Ja då va det ett tag sedan sist. Det beror på en hel saker. Jävla psykolog! Frågan är om en psykolog alltid vet bäst? Den psykologen jag pratat med anser att det är på grund av att Love inte är på dagis som han inte pratar... Hur lärde sig folk att prata förr? Eller kan inte dem äldre prata? Aja jag lämnar min son till den han litar på om dagarna och det är min mormor. Nej kom inte och säg att hon är gammal för hon e nätt och jämt pensionär. Hon ställer upp för mig och Love i alla lägen. Frågan är hur jag ska kunna gott göra henne? Jag vet att hennes dröm är en Paris resa så man kanske ska ge henne en resa för två till Paris, aja de får vi se en sak är säker iallafall att jag älskar min mormor otroligt mycket. Det är tack vare mormor som jag kunnat läsa på gymnasiet samtidigt som jag har Love, det är hon som har stöttat mig när jag haft det tufft. Men när har jag stöttat henne? Aldrig någonsin!
