10 april 2011
Äntligen är vi hemma från bb. Vi har verkligen inte längtat hem ända sen den 7 april då vår lille kille ville ut. Amningen går jättebra även denna gången, jag var ju orolig för att det inte skulle funka så jättebra. Det känns verkligen underbart att det funkar så bra.
Vi fick inte åka hem förens igår eftersom Hugo hade blåsljud på sitt lilla hjärta. Han hade fortfarande kvar blåsljudet igår, men vi fick ändå åka hem igen om vi kommer tillbaka på måndag. Dem ville nog igentligen ha oss kvar, men eftersom jag plågas av sjukhusvistelser så fick vi åka hem igår.
FÖRLOSSNINGEN:
Jag vaknade klockan 8 ungefär torsdagen den 7april och hade lite ont. Jag somnade om ganska snabbt igen och vaknade vid 10 tiden av kraftiga värkar. Jag ringde då till min mormor och sa att jag inte kunde komma bort till henne och Love då värkarna va täta och gjorde fruktansvärt ont. Mormor sa att jag borde ringa Simon med en gång och åka in till förlossningen. Jag ringde Simon som kom hem från jobbet och hämtade mig, vi ringde min storasyster och bad henne följa med till förlossningen. Så när vi fått tag på henne så åkte vi och hämtade henne, hon slängde allt hon hade i händerna och skolkade för min skull men utan henne trodde jag att det va kört och inte skulle funka lika bra vid förlossningen. Värkarna kom med allt från 30 sec till 3 minuter emellan och vissa värkar hann aldrig "dö" ut helt. 11.15 skrev dem in mig. Jag la mig direkt på sängen då jag inte kunde stå upp. Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Ca 12.51 bad jag dem att ta hål på hinnorna så att jag kunde koncentrera mig på värkarna. Jag tänkte hela tiden under den sista kvarten på Stenens hemlighet. Det var ett bra sätt att koppla bort värkarna med, då jag vägrade ta bedövning. Men när jag mot slutet fick ondare så bad jag om lustgas, det kändes som att jag hade lustgasen i flera timmar men enligt en av mina barnmorskor eller vad man säger sa att jag bara använde den de tre sista krystvärkarna. Jag hade en barnmorske student i rummet som jag förlitade mig mer på än på den andra barnmorskan som va färdigutbildad. Hugo föddes 13.06 och vägde 4555gram och var 52cm lång. Efter förlossningen skulle dem se om jag skulle sys och då upptäcker dem en cysta hos mig som dem tog bort och skickade på undersökning. Dem tog även bort kondylomen så nu hoppas vi att den är helt borta. När dem var klara med allt så var klockan 14.15.
Under själva förlossningen så sjöng vi imse vimse spindel. Sen måste jag ju berätta en kommentar som jag slängde ur mig när dem sydde ihop mig igen. Jag sa: Nu vet jag hur ett korsstygn känner sig.
EFTERVÅRDEN på BB:
Jag kom upp till bb runt 20 tiden den 7 april efter att ha väntat på barnläkare nere på förlossningen. Jag fick sova ensam med Hugo första natten men efter att barnläkaren hittat ett blåsljud på Hugos hjärta så va jag tvungen att stanna en natt till minst. Igår, den 9 april vaknade vi vid 6 tiden och jag låg kvar i sängen halva dagen, eller ja iallafall tills barnläkaren kom vid 2. Blåsljudet var fortfarande kvar igår så vi fick ta prover och EKG för att se om vi kunde få lov att åka hem på permission eller om vi va tvugna att stanna kvar. Tiden gick segt men när klockan va nästan 20 kom en sköterska in och sa att vi fick åka hem om vi kom tillbaka på måndag igen för att göra ett ultraljud över Hugos lilla hjärta.
HEMMA:
Hugo somnade snabbt efter lite mat. Jag har sovit i minst sju timmar vilket känns bra. Nu ska jag se om jag kan väcka Hugo för lite mat...
Vi fick inte åka hem förens igår eftersom Hugo hade blåsljud på sitt lilla hjärta. Han hade fortfarande kvar blåsljudet igår, men vi fick ändå åka hem igen om vi kommer tillbaka på måndag. Dem ville nog igentligen ha oss kvar, men eftersom jag plågas av sjukhusvistelser så fick vi åka hem igår.
FÖRLOSSNINGEN:
Jag vaknade klockan 8 ungefär torsdagen den 7april och hade lite ont. Jag somnade om ganska snabbt igen och vaknade vid 10 tiden av kraftiga värkar. Jag ringde då till min mormor och sa att jag inte kunde komma bort till henne och Love då värkarna va täta och gjorde fruktansvärt ont. Mormor sa att jag borde ringa Simon med en gång och åka in till förlossningen. Jag ringde Simon som kom hem från jobbet och hämtade mig, vi ringde min storasyster och bad henne följa med till förlossningen. Så när vi fått tag på henne så åkte vi och hämtade henne, hon slängde allt hon hade i händerna och skolkade för min skull men utan henne trodde jag att det va kört och inte skulle funka lika bra vid förlossningen. Värkarna kom med allt från 30 sec till 3 minuter emellan och vissa värkar hann aldrig "dö" ut helt. 11.15 skrev dem in mig. Jag la mig direkt på sängen då jag inte kunde stå upp. Värkarna blev kraftigare och kraftigare. Ca 12.51 bad jag dem att ta hål på hinnorna så att jag kunde koncentrera mig på värkarna. Jag tänkte hela tiden under den sista kvarten på Stenens hemlighet. Det var ett bra sätt att koppla bort värkarna med, då jag vägrade ta bedövning. Men när jag mot slutet fick ondare så bad jag om lustgas, det kändes som att jag hade lustgasen i flera timmar men enligt en av mina barnmorskor eller vad man säger sa att jag bara använde den de tre sista krystvärkarna. Jag hade en barnmorske student i rummet som jag förlitade mig mer på än på den andra barnmorskan som va färdigutbildad. Hugo föddes 13.06 och vägde 4555gram och var 52cm lång. Efter förlossningen skulle dem se om jag skulle sys och då upptäcker dem en cysta hos mig som dem tog bort och skickade på undersökning. Dem tog även bort kondylomen så nu hoppas vi att den är helt borta. När dem var klara med allt så var klockan 14.15.
Under själva förlossningen så sjöng vi imse vimse spindel. Sen måste jag ju berätta en kommentar som jag slängde ur mig när dem sydde ihop mig igen. Jag sa: Nu vet jag hur ett korsstygn känner sig.
EFTERVÅRDEN på BB:
Jag kom upp till bb runt 20 tiden den 7 april efter att ha väntat på barnläkare nere på förlossningen. Jag fick sova ensam med Hugo första natten men efter att barnläkaren hittat ett blåsljud på Hugos hjärta så va jag tvungen att stanna en natt till minst. Igår, den 9 april vaknade vi vid 6 tiden och jag låg kvar i sängen halva dagen, eller ja iallafall tills barnläkaren kom vid 2. Blåsljudet var fortfarande kvar igår så vi fick ta prover och EKG för att se om vi kunde få lov att åka hem på permission eller om vi va tvugna att stanna kvar. Tiden gick segt men när klockan va nästan 20 kom en sköterska in och sa att vi fick åka hem om vi kom tillbaka på måndag igen för att göra ett ultraljud över Hugos lilla hjärta.
HEMMA:
Hugo somnade snabbt efter lite mat. Jag har sovit i minst sju timmar vilket känns bra. Nu ska jag se om jag kan väcka Hugo för lite mat...
Kommentarer
Trackback
