6 januari 2011

Hej igår kväll var jag inne på förlossningen i skövde och kollade så att allt var okej eftersom folk tjatade på mig och tyckte det var akut. När vi kom till förlossningen så blev vi omhändertagna av en sköterska som tyvärr inte jobbade nattskiftet men om jag inte minns fel så var hon kvar tills vi fick åka hem igen. Jag tyckte från första början att det var onödigt att åka in eftersom jag inte hade ont just då. Men eftersom jag är omyndigförklarad så vet jag ju inte bäst själv. Vi åkte in strax efter klockan åtta igår kväll och va hemma runt två tiden.Sköterskorna påpekade flera gånger att sex nu i slutet av graviditeten va riskabelt men de börjar nog tjatas snart igen men sex är det sista som jag vill just nu, speciellt eftersom allt som händer med min kropp rapporteras till andra via simon. För vad har andra tjejer med min graviditet att göra?

Han verkar inte tro att jag inte fattar att han skriver med andra tjejer men jag vet mer än vad jag visar. Är trött på att bli sviken gång på gång av honom och att han dessutom uttrycker sig "
kan lika gärna snart skita i allt!!!!!!" det sårar ju mig men jag tror ärligt talat att karlar inte kan förstå hur jobbigt det kan vara att vara gravid allt dem tänker på är SEX. Ärligt talat så börjar jag tro att simon är otrogen emot mig, mycket tyder på detta och om det är så kan han dra för det värsta som jag vet är otrohet. Har hållt de inom mig men några timmar innan vi hade våran första bålrunda med klassen hade jag fått ett samtal från en pappa till en tjej som sökte efter Simon, la ingen energi på det då men nu börjar jag ju undra om vad han gjort för pappan verkade inte speciellt glad på Simon.Har han gjort en annan tjej gravid, visat något olämpligt i cam eller vad är det? Simon nekar till allt men jag vet inte riktigt vad jag ska tro längre. Han har påstått till andra i min bekantskapskrets att han betalat flera tusen för att gå till en psykolog men varför består problemen fortfarande? Det är jobbigt att man känner sig övervakad av sin egen kille, svartsjuka kallar jag det. Svartsjuka är aldrig bra.  

Jag skriver inte detta för att få empati från andra utan för att få lättat mitt hjärta. Vill ni inte läsa vad jag skriver så kolla inte på min blogg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0