aprilmamma

Idag har jag inte haft lika ont i magen. Gissa om det har kännts skönt. Har dock fått vila mig nu i några dagar. Love har varit jätte duktig och snäll hela tiden. Jag har kommit på att jag måste snåla otroligt mycket med mina pengar om jag ska kunna flytta till en större lägenhet eller ett hus. Jag kan ju inte kräva att simon ska behöva försörja mig och barnen. Sen vill jag ju inte stå utan pengar senare. Jag kommer ju inte att kunna jobba nu i höst eftersom jag inte har gått klart nu i vår. Så tyvärr får nog simon jobba och jag plugga så att jag kan söka jobb och tjäna pengar till hushållet. Simon tjänar ju ganska mycket när han jobbar så han kan ju betala de mesta igentligen eftersom jag tar hand om barnen. Jag vet att han inte är biologisk pappa till Love men han valde ju mig när jag redan hade Love. Love ser ju simon som sin pappa iallafall. Jag har aldrig valt en kille för hans yttre eller hur mycket pengar han har på banken utan för hur han beteer sig mot mig och min familj. Är inte killen snäll och omtänksam så är han inget för mig. Ibland känns det som att jag skriver mer här på bloggen än vad folk har med att göra men detta är det enda sättet för mig att få rensa mina tankar och känslor. För jag vet att de jag berättat för mina vänner inte står med här, men de jag skriver här tror jag inte att så många av mina vänner vet om. Jag har inte alltid varit den där positiva tjejen som jag är nu och har absolut inte varit guds bästa barn. Det finns en hel del som jag gjort emot mig själv som jag verkligen ångrar och ärligt talat vet jag inte hur de hade slutat om inte Love funnits, kanske hade jag inte ens suttit här idag och sett vad livet gett mig. Jag hade nog sårat fler än vad jag kan förstå om jag hade valt att inte behålla Love. Men nu sitter jag här med världens bästa Love och en stor mage med ett leende på läpparna och tänker på hur dumt jag behandlat mig själv. Jag skar mig själv dock ej djupt ingen märkte de så då brände jag mig med flit på en bakplåt. Ingen förstod hur illa det igentligen var hemma. Eller också blundade alla för verkligheten. Idag mår jag som en prinsessa, slipper tänka på vad mina föräldrar säger eftersom jag bor ensam och ekonomin är bättre än när jag bodde hemma konstigt nog. Då hade jag ju mer i inkomst än nu och ingen hyra att betala så man undrar ju vart pengarna tog vägen eftersom jag knappt köpte något annat än blöjor och sånt som love behövde. Det är så dags att komma på det nu efteråt.