Tisdagen den 25 januari 2011
Sitter nu här i skolan med Malin och tänkte skriva lite om dagen. Som sagt har jag varit i skolan och slutade 14.25 vilket är skönt men min buss går inte förens vid 16.10 men Simon ska hämta mig idag så ska vi åka och handla lite nödvändiga saker till min mormor. Dagen har rullat på och vi har fått en APU uppgift som ska lämnas in i maj. Självklart ska jag göra den även om jag har beräknad födsel i april. Alla uppgifter som ska lämnas in ska jag ändå försöka göra.
Allt med denna graviditeten har inte varit perfekt, känslomässigt har det varit ganska jobbigt då jag kännt mig stressad och haft fruktansvärda kramper i magen. Jag har börjat misstänka att kramperna är förvärkar och inget annat, men en viss oro finns ändå för att barnet inte är friskt men det är ju inget som man kan göra något åt isåfall. Bebisen har sparkat ordentligt idag så att jag har fått ont i ryggen men de är ju skönt att veta att bebisen lever iallafall. Inatt vaknade jag och hade fruktansvärt ont i magen men vågade inte väcka Simon ionödan och det gick ju över tillslut iallafall. Det känns bra att veta att vi är två om denna graviditet då jag under min första graviditet var ensam. Man är två om allt och jag slipper gå till barnmorskan själv, de finns någon där som stöttar en fast de hade jag ioförsig när jag väntade Love också. Jag kanske borde berätta att det inte är samma pappa till love som till bebisen. Men Love har aldrig träffat sin pappa sen han var några månader gammal om man nu kan räkna det som att träffa sin pappa. Känner nu att jag borde skriva och förklara hur det ligger till på den fronten. Kanske till och med borde förklara mitt liv här på bloggen. VARNING!! Det blir mycket att läsa.
Hur ja träffade Loves pappa och graviditeten med Love:
Jag träffade Loves pappa igenom föreningen Junis som är IOGT-NTO:s juniorsförbund. Vi blev tillsammans i maj 2007 någon gång och som alla ungdomsförhållanden så var det bra till en början men sen kändes det inte lika bra längre, de va inte så att han va elak eller så men de fanns en sak som inte kändes okej kan dock inte förklara det här på bloggen. Det var jag som lämnade honom i augusti 2007 innan jag visste att jag var gravid. Fick nämligen reda på att jag var gravid i vecka 19-20. Alltså var det försent för att göra en abort utan giltligt skäl, jag hade ett giltigt skäl till att göra abort men jag visste att jag inte skulle klara av att göra en abort. Man måste ju stå för vad man gör och jag kunde ju ha tänkt efter innan jag hade sex med honom. När jag berättade för honom att jag var gravid blev han inte direkt glad och tyckte det var pest och pina. Han sa till mig redan då att han inte ville ha något med barnet att göra. Det accepterade jag väldigt fort och var nästan lite glad över att han inte ville ha något med sitt barn att göra.Samtidigt sa han att han skulle stötta mig så gott de gick, vilket jag inte märkt hittills. Hela graviditeten gick och jag hade minimal kontakt med loves pappa. När jag kom till förlossningen hade jag mamma och hennes nuvarande sambo med mig. Love föddes den 16 april 2008 och var ett välskapt barn. Den 18 april träffade mamma Loves pappa på en föreningsaktivitet och visade honom kort på sin son, hans enda kommentar enligt min mamma var "vad blir det för kakor". Det kändes inte så roligt att höra kan jag säga. Sen i juni någon gång var vi i föreningen på Liseberg tillsammans och Love var med. Mamma och mormor passade Love medans jag åkte. Mamma fick tvinga honom att ens kolla på sin egen son, de va precis som att det var farligt att kolla på ett spädbarn. Det är enda gången Love har träffat sin pappa och han fyller snart 3år.
Allt med denna graviditeten har inte varit perfekt, känslomässigt har det varit ganska jobbigt då jag kännt mig stressad och haft fruktansvärda kramper i magen. Jag har börjat misstänka att kramperna är förvärkar och inget annat, men en viss oro finns ändå för att barnet inte är friskt men det är ju inget som man kan göra något åt isåfall. Bebisen har sparkat ordentligt idag så att jag har fått ont i ryggen men de är ju skönt att veta att bebisen lever iallafall. Inatt vaknade jag och hade fruktansvärt ont i magen men vågade inte väcka Simon ionödan och det gick ju över tillslut iallafall. Det känns bra att veta att vi är två om denna graviditet då jag under min första graviditet var ensam. Man är två om allt och jag slipper gå till barnmorskan själv, de finns någon där som stöttar en fast de hade jag ioförsig när jag väntade Love också. Jag kanske borde berätta att det inte är samma pappa till love som till bebisen. Men Love har aldrig träffat sin pappa sen han var några månader gammal om man nu kan räkna det som att träffa sin pappa. Känner nu att jag borde skriva och förklara hur det ligger till på den fronten. Kanske till och med borde förklara mitt liv här på bloggen. VARNING!! Det blir mycket att läsa.
Hur ja träffade Loves pappa och graviditeten med Love:
Jag träffade Loves pappa igenom föreningen Junis som är IOGT-NTO:s juniorsförbund. Vi blev tillsammans i maj 2007 någon gång och som alla ungdomsförhållanden så var det bra till en början men sen kändes det inte lika bra längre, de va inte så att han va elak eller så men de fanns en sak som inte kändes okej kan dock inte förklara det här på bloggen. Det var jag som lämnade honom i augusti 2007 innan jag visste att jag var gravid. Fick nämligen reda på att jag var gravid i vecka 19-20. Alltså var det försent för att göra en abort utan giltligt skäl, jag hade ett giltigt skäl till att göra abort men jag visste att jag inte skulle klara av att göra en abort. Man måste ju stå för vad man gör och jag kunde ju ha tänkt efter innan jag hade sex med honom. När jag berättade för honom att jag var gravid blev han inte direkt glad och tyckte det var pest och pina. Han sa till mig redan då att han inte ville ha något med barnet att göra. Det accepterade jag väldigt fort och var nästan lite glad över att han inte ville ha något med sitt barn att göra.Samtidigt sa han att han skulle stötta mig så gott de gick, vilket jag inte märkt hittills. Hela graviditeten gick och jag hade minimal kontakt med loves pappa. När jag kom till förlossningen hade jag mamma och hennes nuvarande sambo med mig. Love föddes den 16 april 2008 och var ett välskapt barn. Den 18 april träffade mamma Loves pappa på en föreningsaktivitet och visade honom kort på sin son, hans enda kommentar enligt min mamma var "vad blir det för kakor". Det kändes inte så roligt att höra kan jag säga. Sen i juni någon gång var vi i föreningen på Liseberg tillsammans och Love var med. Mamma och mormor passade Love medans jag åkte. Mamma fick tvinga honom att ens kolla på sin egen son, de va precis som att det var farligt att kolla på ett spädbarn. Det är enda gången Love har träffat sin pappa och han fyller snart 3år.
Kommentarer
Trackback
